När människor säger att de inte ser på utseendet, dvs. det yttre då det kommer till förtjusning, till och med kärlek, tycker jag att de ljuger. Jag menar; det första du ser är utseendet. Om du är någonstans och du ser en person som rent ut sagt inte ser bra ut, tänker du då att du vill ha den personen? Jag menar, om jag ser en fet, finnig och smutsig kille så befinner jag nog inte personen som attraktiv och ser mig inte ha en framtid eller något alls med personen.Skulle jag totalt skita i mitt utseende, inte sminka mig, inte tänka på hur jag klär mig och inte duscha skulle nog ingen bry sig. Och det är så samhället funkar, och det suger.
Det förstår jag att ifall man via vänkrets eller annan krets lärt känna någon som inte direkt ser bra ut, men trivts i personens sällskap och varit mycket i hans/hennes sällskap och att det då utvecklas till något mer, då förstår jag att man inte sett på utseendet. Men då människor säger att det inte alls handlar om utseendet så är dom nog inte ärliga, eller okej visst kan det finnas dom. Men såna känner jag inte till.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti